JOHANNA&ANDREA

Vem bryr sig om hur nätterna far
Jag bryr mig inte ett spår
Bara jag får ha mitt ansikte kvar
Dolt i min älsklings hår

Är falskhet ett typiskt drag hos oss tjejer?
Är det för att vi tjejer är mer ytliga, styrs mer av känslor och måste duellera med varenda jävel som man känner? Det är ytterst få tjejkompisar jag har som jag kan lita på fullt ut, jag vet hur fort rykten sprids, hur "förtroenden" förs vidare och det värsta, att spela olika roller. När vi går utanför dörren så går vi ut i minikrig, att skärpa sig så fort man vänder ryggen till ens bästavän. Alla är vi falska jävla svin, men i olika stora drag.
Tänk om man kunde skita i alla jävla rykten, sluta konkurrera, sluta passa vidare förtroenden.
Men det kommer aldrig hända för vi smutsar ner "Du kan lita på mig, jag kommer inte säga till någon", hur mycket vi än vill kunna lita på någon, hur mycket vi än vill kunna berätta saker som sedan ska stanna där utan att spridas vidare och sedan bli ett smutsigt rykte. Det går inte.
Hur mycket man än vill så kommer man alltid få stå och vakta sin rygg, även mot din bästavän. 
Är det så att tjejer tenderar att vara falska för att de är mer relationsinriktade och att deras könsroller drar in dem i ett ofrivilligt spel? Är det konkurrensen mellan tjejer (utseende, popularitet, attraktionsförmåga etc.) som skapar falskhet?
Kommer vi någonsin växa ifrån detta beteénde? Ordet vänskap och tillit existerar knappt längre.
Den du brydde dig om som spelade din vän
Som sedan hugger dig i ryggen, vi vet hur det känns

/ePic